1940-tal

1940-talet: Nya möjligheter och nya ägare

Tyskland upprättar i april 1940 ”den så kallade Skagerackspärren”, som i praktiken stänger av Sverige från världshaven. Sverige lyckas så småningom förhandla fram avtal om lejdtrafik i vilken Nordstjernans fartyg deltar under resten av kriget.

Under kriget förlorar Nordstjernan tio fartyg. Sammanlagt omkommer 128 besättningsmän. Ändå har Nordstjernan vid krigets slut 24 fartyg – fler än vid krigsutbrottet.

Under 1940-talet kompletteras Generalkonsulns företagsgrupp genom förvärvet av Lindholmens varv i Göteborg. Samtidigt införlivas en rad verkstadsföretag, bland annat Karlstads Mekaniska Werkstad/Kamewa med sina världsberömda propellrar.

1947 beslutar Generalkonsuln att genom sitt testamente donera 80 procent av kapitalet i Nordstjernan till en allmännyttig stiftelse, som huvudsakligen allmänt skall främja vetenskap, och en mindre del av kapitalet till en familjestiftelse. Familjestiftelsen får de röststarka aktierna i Nordstjernan. Den 3 augusti 1958 träder testamentet och donationen i kraft.

Här kan du läsa mer om stiftelserna

1950-tal

1950-talet: Ny ledning-oförändrad strategi

Under 1950-talet fortsätter rederiet sin expansion. En fjärde linje, Fjärran Östernlinjen, öppnas och flera nya fartyg beställs. Generalkonsulns äldste son, Axel Ax:son Johnson (1910-1988), ofta kallad Bergsingenjören, har vistats i USA under kriget, och åren därefter. När han flyttar hem 1952 börjar han successivt ta över rollen som VD för Nordstjernan. Den yngre brodern Bo (1917-1997) kommer under samma period hem från utlandet för att bli VD för Nynäs Petroleum.

1960-tal

1960-talet: Orientering öster ut

Vid Generalkonsulns död 1958 omfattar hans företagsgrupp ett hundratal företag i Sverige och utomlands med sammanlagt 22 000 anställda och en årlig omsättning om 1,4 Mdr SEK.

Bergsingenjören Axel Ax:son Johnson blir ordförande i Nordstjernan. Strategin är att de befintliga företagen ska växa och internationaliseras.

Den första digitaliseringsvågen sköljer in från USA  under tidigt 1960-tal och dataföretaget Datema startas 1964 för att försörja hela gruppen med framför allt administrativ databehandling.

Relationerna med Sovjetunionen, som under Nikita Chrusjtjov genomgår en period av ”töväder”, utvecklas. Bland annat öppnas möjligheter att köpa olja och kol, och Lindholmens varv tar emot sovjetiska beställningar.

Nordstjernan och Salénrederierna slår samman sina verksamheter inom frukt- och grönsaksimport, och bildar JS Saba.

I slutet av 1960-talet börjar Nordstjernan ställa om till containertrafik – även i detta är man en pionjär i den konservativa rederibranschen. 1966 beställs fyra containerfartyg till mycket höga kostnader och osäker efterfrågan. Men vågspelet går hem.

1970-tal

1970-talet: Avmattning och oljekris

Konjunkturuppgång som följt efter kriget mattas av i slutet av 1960-talet. Nordstjernans mindre verkstadsföretag får problem med att hålla jämna steg med stora internationella tillverkare av allt från fartygsmotorer till pappersmaskiner.

Den ekonomiska nedgången får förnyad kraft i och med oljekrisen år 1973. Genomslaget blir hårt i alla Nordstjernans verksamheter sjöfarten, verkstäderna, oljan och stålet. Nordstjernan tvingas bryta mot den heliga principen om totalt oberoende. Man börjar diskutera börsnotering av delar av koncernen för att få tillgång till externt riskkapital.

I mitten av decenniet förvärvar Nordstjernan en aktiepost i Stockholms Rederi AB Svea, som i sin tur äger en tredjedel av färjerederiet Silja Line. Med tiden skulle Silja Line expandera och bli en kärnaffär i Nordstjernan.

desktop-large
desktop
tablet
phone